JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Hovrätten för Västra Sverige

En hovrätts huvuduppgift är att handlägga mål som överklagas från tingsrätterna inom hovrättens domkrets. Andra viktiga uppgifter är att utbilda unga jurister till domare och att avge yttranden till regeringen över förslag till ny lagstiftning.

De överklagade målen indelas i tre kategorier:
-brottmål (mål om åtal för brott)
-tvistemål (vanligen tvist mellan två enskilda personer eller företag,  t.ex. om ett fastighetsköp)
-övriga mål (t.ex. utmätning, konkurs eller häktning).

Varje år överklagas mer än 4.000 mål till Västra hovrätten, varav cirka 1.700 brottmål och cirka 500 tvistemål.

Målen avgörs antingen efter muntlig förhandling (huvudförhandling) eller efter föredragning (på handlingarna). Huvudförhandlingar hålls i första hand i hovrättsbyggnaden i Göteborg men också i viss utsträckning i Karlstad.




Senast ändrad: 2018-08-13

Västra hovrättens vapen

Västra hovrättens vapen

Hovrätten har sedan mars 2000 ett eget vapen. Hovrättens lokalisering till Göteborg var utgångspunkt för vapnets utformning. Om vapnet har statsheraldikern anfört bl.a. följande:

"Göteborgs stad fick sitt bekanta lejon som symbol redan i Gustav II Adolfs privilegier 1621, men det blev på grund av sigillgravörens misstag felvänt, vilket har medfört att lejonet än idag i stadens vapen är heraldiskt felvänt, dvs. flyende. För att skilja stadens och hovrättens vapen åt har vi i det senare spegelvänt lejonet och ersatt skölden med lilla riksvapnet med rättsväsendets vågskålar. Skölden har också fått en enhetlig blå färg i stället för den blå och vita som staden för. Den kungliga krona som kröner vapnet betecknar hovrättens myndighetsutövning."