JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Kvalitetsarbetet i Hovrätten för Västra Sverige - intern och extern dialog

I fokus för hovrättens kvalitetsarbete står medborgarnas uppdrag till domstolarna; att handlägga mål och ärenden rättssäkert och effektivt.

För att hovrätten skall kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag på bästa sätt pågår en fortlöpande intern dialog om hur kvaliteten i verksamheten skall kunna förbättras. Samtidigt förs en återkommande extern dialog med hovrättens brukare/intressenter om deras syn på kvaliteten i hovrättens verksamhet.

Den interna och externa dialogen om kvalitet är grunden för hovrättens kvalitetsarbete. Genom denna dialog föreslås vilka kvalitetsområden som bör prioriteras och vilka uppgifter som bör lösas under året som kommer. I den interna och externa dialogen lämnas också förslag till konkreta åtgärder för uppgifterna och åstadkomma en högre kvalitet i hovrättens verksamhet. Varje år beslutas några gemensamma uppgifter som ska lösas för att uppnå högre kvalitet i hovrättens verksamhet. För varje uppgift beslutas ett antal deluppgifter som ska lösas för att kunna lösa den för hovrätten gemensamma uppgiften. Det följs upp att uppgifterna löses och resultatet av vidtagna åtgärder utvärderas också inom ramen för den interna och externa dialogen mellan hovrättens medarbetare och brukare/intressenter.

Kvalitetsarbetet i hovrätten genom en återkommande intern och extern dialog kan illustreras enligt bilden nedan:



Cirkel för intern och extern dialog

 

 

Den interna och externa dialogen sker i planeringsfasen och i utvärderingsfasen. Där är det viktigt att tillvarata erfarenheter från externa brukare och intressenter på så bred bas som möjligt. Beslut om att genomföra respektive att justera vissa eller alla de åtgärder som föreslås i planeringsfasen respektive utvärderingsfasen är däremot enbart ett internt beslut från domstolsledningen.

Målet för kvalitetsarbetet är att bibehålla medborgarnas förtroende för hovrätten som en domstol som handlägger mål och ärenden rättssäkert och effektivt.

1. Intern dialog om kvalitet

Hovrättens utvecklingsgrupper

I hovrätten finns ett stort antal grupper som arbetar med att utveckla olika delar av hovrättens verksamhet. Bland dessa kan nämnas Tvistemålsgruppen, Humanjuristgruppen och Ekobrottsgruppen som på olika sätt har som uppgift att höja kvaliteten i hovrättens handläggning av respektive målgrupp. Andra utvecklingsgrupper som kan nämnas är Bemötande- och massmediagruppen, Domskrivningsgruppen, STING (Studiebesöks- och informationsgruppen) och KM-gruppen (Knowledge Management). Samtliga grupper har av presidenten beslutade uppdrag och ett antal uppgifter att lösa för att höja kvaliteten inom det område som deras uppdrag omfattar.  

En bärande tanke i kvalitetsarbetet har varit att engagera så många medarbetare i hovrätten som möjligt både i diskussionen om vilka kvalitetsområden som bör prioriteras och om vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå högre kvalitet inom dessa områden. Bakgrunden till detta är att man ansett att det är angeläget att tillvarata allas professionella erfarenheter och synpunkter för att förbättra verksamheten.

2. Extern dialog om kvalitet

Samrådsgrupper och Forummöten 

Formerna för att ge synpunkter på hovrättens handläggning av brottmål respektive dispositiva tvistemål och familjemål har numera utvecklats så att åklagare och advokater ingår i tre Samrådsgrupper: en för brottmål och en för dispositiva tvistemål och en för familjemål. Samrådsgrupperna träffas i slutet av varje år för att ge sina synpunkter på kvaliteten i hovrättens verksamhet och för att delta i en utvärdering där samrådsgrupperna ger sin syn på om de olika kvalitetsmål och de åtgärder som vidtagits för att nå målen, har lett till en höjning av kvaliteten i hovrättens verksamhet. I Samrådsgrupperna ingår representanter som utsetts av advokater och åklagare verksamma inom hovrättens domkrets. Några gången om året bjuder hovrätten in till Forummöten med särskilda teman. Dessa möten är öppna för alla intresserade åklagare och advokater (och ibland andra externa intressenter). Vid Forummötena lämnas information om bl.a. hovrättens utvecklings- och kvalitetsarbete och det ges möjligheter att diskutera det aktuella temat för mötet.    

 

Brukarundersökningar

För att ytterligare fördjupa den externa dialogen genomförs intervjuundersökningar med brukare, målsägande, vittnen och tilltalade i brottmål. Detta har gjorts vid tre tillfällen, 2006, 2008 och 2010. Vid den senaste intervjuundersökningen intervjuades även åklagare och advokater.  Resultatet av intervjuerna redovisas i rapporter och alla medarbetare får därefter tillfälle att lämna förslag till åtgärder med anledning av de synpunkter som brukarna har lämnat. Beslut om åtgärder för att höja den brukarupplevda kvaliteten i hovrättens verksamhet fattas därefter av presidenten.

3. Utvärdering och justering

I slutet av varje år utvärderar samrådsgrupperna tillsammans med målområdesansvariga domare, beredningsjurister och domstolssekreterare året som har gått. En eftermiddag ägnas åt brottmål, en eftermiddag ägnas åt dispositiva tvistemål och en eftermiddag åt familjemål. De synpunkter som kommer fram är en del av den utvärdering som görs av vidtagna åtgärder och tjänar också som underlag för ytterligare åtgärder för att förbättra målhanteringen och hovrättens verksamhet i övrigt. 

Synpunkter från åklagare och advokater och andra externa intressenter redovisas för all personal. Efter en intern diskussion av synpunkterna föreslår de medarbetare som deltagit i samrådsmötena förslag till justeringar av vidtagna åtgärder samt eventuellt nya åtgärder. Därefter fattar presidenten beslut om justering av åtgärder och om nya åtgärder som behövs för att höja kvaliteten i hovrättens handläggning av mål och ärenden. Dessa redovisas för de åklagare och advokater som deltagit i samrådsmötena.

4. Mer om metoden intern och extern dialog

Hovrättens metod för kvalitetsarbete Intern och Extern dialog har uppmärksammats nationellt och internationellt (av Europarådets enhet för kvalitetsarbete; CEPEJ och EIPA). Den som vill läsa mer om metoden och två praktiska exempel på hur den har använts  kan göra detta i en artikel i Svensk Juristtidning och i handledningen till metoden.

Marie B. Hagsgård
Verksamhetsutvecklare



Senast ändrad: 2018-02-02